|
|
|
Du är här: Produkter/Tjänster / Dataloggrar / Historia
| |
| | Vad är en datalogger?
Historien
Datalogger är som många andra tekniska termer ett anglosaxiskt låneord. Logg kommer från marintermen anteckna underförstått i loggbok, dvs föra löpande noggranna anteckningar.
Med datalogger menas då naturligtvis löpande "anteckningar" av mätdata i något massminne.
Vi föredrar uttrycket mätvärdesinsamlare, men mer internationellt är naturligtvis datalogger.
Mitec introducerade den första dataloggern på marknaden 1984. Det var den 4-kanaliga loggern MTM20 som vi kallade TEMP-recorder. Ganska snabbt kom vi med systerinstrumentet PULS-recordern PM20. Nästa generation var ANALOG-recorder AT30 och nu är vi inne på tredje generationen, UNIVERSAL-recorder AT40g och AT31.
Våra produktnamn har bildat skola. Titta tex. i "Ingenjörens Inköpsbok" (Ekonomisk Litteratur AB) under "Recorder" där våra produktnamn har blivit rubriker i produktregistret. Vi tackar.
Dataloggern är ju nu inte någon ny uppfinning. Man kan hitta gamla litteraturreferenser t.ex. "Airborne recorder and Computer Speed flight-test Data Processing System" från 1958.
I takt med att halvledarindustrin utvecklades introducerades allt bättre loggrar. Mikroprocessorn spelar här en avgörande roll. Det verkliga genombrottet kom dock först i början på 90-talet då loggern som begrepp fått allmän acceptans.
Hur fungerar den?
Principen är ganska enkel. Huvuddelarna i en moden logger är mikroprocessor, halvledarminne och analog/digital omvandlare.
En givare ger en analog signal t.ex. 4-20mA. Mikroprocessorn som har en inbyggd klocka styr förloppet. Med ett inställbart tidsintervall läses givaren av, och mätvärdet lagras i minnet.
Så småningom har den samlat in en mängd mätvärden som bildar en tidsserie. Tidsserien kan sedan skrivas ut som en kurva på en skrivare eller på en bildskärm.
Moderna dataloggrar är naturligtvis ganska sofistikerade och har olika möjligheter att behandla informationen. Nedan finns några vanliga begrepp beskrivna.
Minne är naturligtvis väsentligt. Vanliga storlekar är ca 1000 värden upp till flera 100 000. Minnen finns med inbyggt batteri som inte tappar sina data vid spänningsbortfall.
Mätkanaler anger hur många givare som kan anslutas samtidigt. Handburna professionella loggrar har i allmänhet 2 till 8 kanaler.
Ingångstyp anger vilken typ av givare som kan anslutas. De flesta kan mäta temperatur eller en spänningssignal t.ex. 0-10V. Till mer avancerade loggrar kan olika typer av givare kan anslutas.
Registreringsintervall är tiden mellan två lagringar i minnet. Den brukar vara inställbar i olika steg mellan 1s och 1 dygn. Registreringsintervallet bestämmer hur snabba förlopp man kan mäta på. En tumregel är att ha minst två registreringar per period på mätsignalen.
Mätintervall är tiden mellan två mätningar. De modernaste loggrarna mäter flera gånger per registrering för att få ett noggrannare värde. Mätintervallet kan vara ställbart
Klocka måste finnas. En modern logger har ett kalender ur (kristallklocka) med datum och klockslag.
Startvillkor är det villkor som behövs för att mätning skall starta och data lagra i minnet. Det kan vara manuell start, start på tid eller på yttre villkor (t.ex. en temperatur överskrids).
Stoppvillkor bestämmer när mätning skall stoppas. Kan vara manuell, på tid, yttre villkor eller när minnet blir fullt.
Lagringsvillkor kan ställas in på en del loggrar. Man kan t.ex. välja att lagra bara medelvärdet under en registrering eller flera värden t.ex. min, medel och max.
Hur tar man hand om mätdata?
Insamlade mätvärden lagras i digital form som dataord. För att tillgodogöra sig informationen måste den först bearbetas.
Äldre loggrar nöjde sig med att skriva ut informationen som siffervärden på skrivare. Det blev här ganska långa och otympliga tabeller som inte gav någon överskådlighet.
Bäst är att presentera informationen i grafisk form som en kurva. Vissa dataloggrar kan direkt rita kurvor på en skrivare eller en plotter vilket kan vara bra om man nöjer sig med obearbetade data.
Det vanligaste sättet är att överföra informationen till en PC för analys i något program.
De största fördelarna med detta är att informationen då kan lagras på ett magnetmedia för senare analys samt att analysarbetet underlättas då man har tillgång till datorns beräknings och presentations-kapacitet.
Moderna persondatorer med Windows har möjliggjort en mycket rationell hantering i och med det grafiska gränssnittet med mus som pekdon.
Vad bör man tänka på?
Man bör naturligtvis se till så man får ett instrument som motsvarar den arbetssituation som man har, dvs. den skall vara "tillräckligt bra".
Utförande. Man måste först avgöra om instrumentet skall vara bärbart eller fast installerad. För fältmätningar ställs krav på låg vikt och batteridrift.
Vissa leverantörer använder PC även i fält. Tänk på att PC:n är stöldbegärlig och inte bör lämnas!
Vissa loggrar är utförda som "svarta lådor" utan knappar och display. Man blir här beroende av PC:n för inställningar och kontroll av drift, även i fält. Vissa fabrikat av dessa loggrar har ofta fast inbyggt batteri och instrumentet kastas bort när batteriet tar slut.
Ergonomi. Tyvärr har branschen tenderat att bli mycket "high-tech"-inspirerade. Många instrument är svåröverskådliga och har en mängd knappar för olika funktioner. Välj ett instrument med logisk uppbyggnad. Det bör ha en display med bokstäver och tecken samt några tydligt märkta knappar.
Utbyggnad. Kontrollera också hur man bär sig åt för att ansluta givare av olika typ och bygga ut utrustningen. En del instrument är konstruerade endast för vissa typer av givare. Skall andra givare anslutas måste man då köpa ett nytt instrument eller köpa till särskilda kretskort.
Batterilivslängd. Viktigt är att kontrollera strömförbrukningen. En modern batteridriven logger skall i vila inte dra mer än 0,1 mA. Vid mätning kan den dock dra betydlig mer ca 30-40 mA. Observera att korta registreringsintervall (1s-30s) ökar förbrukningen markant.
Insignaler. Maximal flexibilitet får man om man väljer ett instrument med universalingångar. Till dessa kan olika givartyper anslutas direkt med lämplig kabel och inkoppling.
Till en del loggrar krävs yttre signalomvandlare för att anpassa givare. Tänk på att dessa i allmänhet drar mycket ström och dessutom tar de plats.
En viktig aspekt är spänningsmatning av givare. Det blir i allmänhet en del trassel med kablar om man själv måste arrangera yttre matning. Bra loggrar har inbyggd matning direkt via givarkabeln.
Se upp med strömförbrukningen här! T.ex. en fuktmätprobe drar ur ett 9V batteri på 1 dygn om den ligger inkopplad hela tiden. Välj en logger som själv styr matningen till givaren.
Noggrannhet. Många skiljer inte på upplösning och noggrannhet vilket faktiskt är två helt skilda saker. Upplösningen anger hur "små delar av signalen som kan urskiljas. Många tillverkare har av kostnadsskäl bara 8 bitar vilket kan ge en upplösning på 1/256 -del. Med ett mätområde på t.ex. 300 °C innebär det drygt en grads upplösning. 10-12 bitar bör krävas (1/1000 till 1/4000 -del upplösning).
Noggrannhet anger hur bra allt fungerar tillsammans. Den bör specificeras i ingenjörsstorhet t.ex. °C eller i %. Kräv också att leverantören kan påvisa spårbarhet på sin kalibrering, dvs. att han kan påvisa att instrumenten mäter rätt.
Minne. Numera är inte minnesstorlek längre någon begränsning. 25-50 000 mätvärden är standard. Observera dock! En del tillverkare anger minnesstorlek i kbyte (kilobyte=1000 byte). För att lagra ett mätvärde med seriös upplösning krävs två byte dvs. 128 kbyte räcker till 64000 mätvärden. De flesta minnen kan också levereras med skydd mot spänningsbortfall.
Bruksanvisningar. Se till att få svenska bruksanvisningar. Importerade instrument har i allmänhet engelska manualer vilka kan vara svåra att förstå. Kontrollera att leverantören kan ge service!
Vad som kännetecknar Mitecs dataloggrar.
Mitecs dataloggrar tillverkas och konstrueras av Mitec i Säffle. Som kund har Du alltid nära till källan, Du kan få råd och hjälp med mätproblem.
Vi levererar instrument för fysikaliska mätsignaler, dvs vi lämnar Dig inte i sticket med en 0-10V ingång. Vi levererar även givaren eller en sladd som direkt passar den givare Du har.
FÄLTMÄSSIGHET. Våra instrument är tillverkade för användaren. Vi lägger stor vikt vid enkelt handhavande och flexibilitet. Våra instrument är baserade på många års tillverkning av dataloggrar för fältbruk.
ENKELT HANDHAVANDE. Display med svensk text visar i klartext hur inställningar skall ske. Enkel och klar struktur på inställningar och avläsningar gör att Du lär Dig instrumentet på första försöket.
FLEXIBEL. Universalingångar för volt, mA, elmätare, temperaturgivare, strömtänger, flödesmätare etc. gör att våra instrument kan användas i de mest skiftande applikationer. Utan ombyggnader eller tillägg. Vårt koncept med "smarta kablar" gör att Du direkt ser signaltyp och sort i display, utan programmering.
TEKNISKA PRESTANDA. Senaste teknologi på mikroprocessorer ger oss alla möjligheter att bygga "high-tech-julgranar". Vår långa erfarenhet har dock lärt oss att teknik inte är ett självändamål. Våra instrument har "tillräckliga" prestanda för att citera en känd engelsk biltillverkare.
| | 
|
|
från Mitecs Museum